Schwartz: Värdestrukturen i fyrtio europeiska samhällen. En explorativ ansats baserad på Shalom Schwartz teori

Abstract

Värderingar är en avgörande faktor för social sammanhållning och konflikter. I grund och botten, när man betraktar samhällen ur ett internationellt perspektiv, är den första frågan som uppstår interkulturalitet. En interkulturalitet som inte är begränsad till de former som vardagen tar. Djupare och mer avgörande är vårt sätt att uppfatta världen. Ett sätt att uppfatta verkligheten som är betingat av förvärvade sociala värderingar. Värderingar som, oavsett om de är baserade på behov eller motiv, uttrycks genom attityder till samhället. Teorier som behandlar mänskliga behov och värderingar har haft en framträdande position inom samhällsvetenskapen under en längre period, som sträcker sig flera decennier tillbaka i tiden (Hoffman, 1988). Trots mångfalden när det gäller tillvägagångssätt och praktiska tillämpningar delar dessa teorier ett gemensamt mål: att dechiffrera de grundläggande principer som ligger till grund för mänskligt beteende, de beslut som fattas och de ambitioner som eftersträvas (Tay & Diener, 2011). I denna serie av rapporter undersöks fyra representativa teorier: Abraham Maslows behovshierarkiteori, Milton Rokeachs teori om typer av värden, Shalom Schwartz teori om värdestruktur och Geert Hofstedes teori om kulturella värden. Genom sina respektive tillvägagångssätt ger dessa teorier insikt i den intrikata väv av värderingar och behov som utgör den mänskliga erfarenheten (Kenrick et al., 2010). I denna rapport undersöks Shalom Schwartz teori och dess potentiella empiriska tillämpning i olika europeiska samhällen, med hjälp av de värdedata som samlats in i Eurobarometer 98.2 (2023). Värdesystemet tycks vara förknippat med olika sociala verkligheter beroende på deras innehåll. I det här fallet, i Schwartz modell, tenderar ekonomisk status att associeras med dimensionen makt, prestation, stimulans eller självstyrning. Värdet av "trygghet", "konformitet" eller "tradition" med ålder och "universalism" med kön. Med tanke på de olika värderingarna i Schwartz modell är den mest stabila kopplingen i praktiskt taget alla länder den ideologiska platsen. I korthet observeras hur konfigurationen av värdesystemet är betingad av olika källor och sociala situationer. I vilket fall som helst är resultaten i linje med Schwartz argument att de dimensioner som utgör värdesystemet är stabila, även om de modifierar sin intensitet (kulturell prevalens) som en funktion av social förändring. När det gäller detta betänkande kan man dock dra slutsatsen, preliminärt och utforskande, att det finns ett större eller mindre samband mellan Schwartz-modellen och de dimensioner som beaktas. antingen med den sociodemografiska och ekonomiska dimensionen, eller den ideologiska dimensionen. Av de 40 undersökta samhällena uppvisar 36 av dem ett samband mellan Schwartz-modellens värderingar och den politiska ideologins dimensioner. I 34 länder finns det belägg för en generationsstruktur, i 33 en effekt av ekonomisk ställning och i 5 samhällen finns det könsskillnader. Således kan man konstatera att värderingar är närmare kopplade till subjektiva variabler av ideologisk karaktär. Effekten av generationsskiften och spridningen av olika värderingar beroende på intervjupersonernas ekonomiska situation är dock mycket signifikant. I Schweiz, Polen, Finland, Sverige och Montenegro kan man se att Schwartz-värdemodellen i vissa av sina dimensioner är förknippad med de fem variabler som beaktas. Kort sagt, i dessa samhällen är värdestrukturen tydligt refererad i den sociala och ideologiska strukturen, den senare uttryckt i termer av politisk ideologi. Förekomsten av ett större antal axiologiska dimensioner underlättar förvisso sambandet mellan någon av dem och de undersökta kontrollvariablerna. Generellt sett erbjuder värdemodeller som innehåller större mångfald ett större antal beröringspunkter med sociodemografiska och ideologiska kontrollvariabler.